Landet, på en ö 850 kilometer utanför Skottlands kust, måste vara självförsörjande på allt som har med elproduktion att göra.
Och så var det. Det producerades så mycket el på ön att för ett halvt sekel sedan skapades en stor aluminiumindustri på Island, vilket gav betydande inkomster till budgeten. Och öns invånare försörjde sig främst på fiske.
Beläget mellan två tektoniska plattor, ett land av glaciärer, höga berg och kraftiga regn, ett system för att generera elektricitet baserat på geotermisk och.
För inte så länge sedan övervägde de isländska myndigheterna till och med möjligheten att exportera el. Men av ekonomiska skäl förverkligades aldrig investeringar i att ansluta ön till andra länders elnät.
I vintras ledde den ständigt växande efterfrågan på el från befolkningen och energiintensiva industrier, i kombination med låga reserver på grund av sommarens torka, att Island bokstavligen kämpade för att behålla den nödvändiga kapaciteten.
Myndigheterna tvingades stänga av strömmen till ett antal företag, inklusive fiskmjölsfabriker, samt lokala värmekraftverk i vissa avlägsna områden under så länge som fyra månader.
Med början av vårregnen har de flesta av dessa restriktioner redan hävts. Men fyra kalla månader var en allvarlig varning för Island.
Idag säljer Island, världens största energiproducent per capita, nästan 80 % av sin el till sin tunga industri, mycket av den förbrukas av aluminiumsmältverken vid Rio Tinto Plc och Century Aluminium Co. och Alcoa Corp.
När problem med energiförsörjningen började köpte Landsvirkjun de saknade volymerna från några storkonsumenter till sina anläggningar och fortsatte att uppfylla förpliktelser enligt långtidskontrakt.
Men fiskmjölsfabriker belägna i östra delen av landet, som ställdes inför brist på elektricitet, gick en masse över till eldningsolja. Detsamma gäller hushållen, som också var tvungna att förlita sig på eldningsolja för uppvärmning på vintern. Vilket i sin tur upprörde både allmänheten och lokala miljöpartister.
Energikrisen innebär också missade möjligheter att diversifiera ekonomin, säger Sigurdur Hannesson, verkställande direktör för det isländska industriförbundet.
I intervjun noterade Hannesson särskilt att flera gröna projekt drogs in på grund av att företagen inte kunde få energikontrakt. Han tillade också att produktion av algbaserad mat och batterier är bland de industrier som skulle kunna utvecklas om det finns en ordentlig tillgång på el.
Regeringen tar en rondellväg när de överväger nya energiprojekt. Nyckelfrågorna är att säkerställa allmännyttan av energiproduktion och vad den ska användas till, sa premiärminister Katrín Jakobsdóttir i en intervju.
[irp]
