Enligt Eurostat har cirka 92 % av hushållen i EU tillgång till Internet. Men som ni vet kan denna tillgång vara väldigt olika och inte överallt.
Både hastigheten på kanalen och mängden data som snabbt kan överföras genom den är viktiga. Men enligt samma uppgifter hade 2021 endast 70,2 % av hushållen i EU tillgång till (med tanke på att det finns många definitioner av minsta kanalkapacitet).
Till exempel i Polen är tillgången till bredbandsinternet på nivån med det europeiska genomsnittet och uppgick till nästan samma 2021 – 70,0 %.
Malta slår alla rekord för denna indikator i EU-länder, där 100,0 % av hushållen har tillgång till höghastighetsinternet.
Malta följs tätt av Luxemburg, Danmark, Nederländerna och Spanien. På Cypern är kvaliteten på Internet märkbart sämre (endast 41,4 % av de lokala hushållen har tillgång till det), och i Grekland är det mycket sämre (endast 19,8 %).
Samtidigt håller själva begreppet “bredbandsinternet” gradvis på att bli ett minne blott, tillsammans med den inte så länge sedan avancerade tekniken för digitala abonnentlinjer (DSL och relaterade lösningar), som överallt ersätts av modern “optik”. ”.
Enligt en studie från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), i organisationens medlemsländer, översteg antalet fiberoptiska linjer antalet DSL redan 2020 och fortsätter att växa snabbt. Detta har underlättats avsevärt av karantänrestriktioner i EU under de senaste två åren.
Som noterades i OECD-rapporten ökade Internettrafiken med 58 % till följd av övergången av ett stort antal användare till online-läge för arbete och studier. Dess rekordtillväxt noterades inte bara i länder som fortfarande släpar efter när det gäller digitaliseringstakten, särskilt i Chile (160 % tillväxt), utan även i Tyskland, Nederländerna och USA (52–65 % trafiktillväxt).
Dessutom har en rad påfrestningar, som experter förutspått, bildat en ny “post-pandemisk” verklighet, när miljontals människor fortsätter att arbeta på distans. Enligt OECD:s uppskattningar kommer över 1 miljard människor i världen att fortsätta att arbeta och studera under denna regim.
Detta anses för närvarande vara 5G, vilket inom en snar framtid kommer att göra det möjligt att avsevärt öka volymen av informationsöverföring. Varför i framtiden?
Men eftersom de flesta telekommunikationsföretag som marknadsför 5G-teknik faktiskt inte arbetar med 5G, utan bara med teknik baserad på en välkänd, men inte alltid effektiv standard för trådlös dataöverföring ().
Riktigt bredbandsinternet kommer att börja först med tillräcklig distribution av den redan testade 5G Fristående-tekniken. Det är denna tekniska standard som OECD-experter har i åtanke när de förutsäger internets framtid i världens mest utvecklade länder. Myndigheterna i Europeiska unionen talar också om det och indikerar utsikterna för utvecklingen av riktigt bredbandsinternet i EU-länderna.
Infrastrukturen för 5G Fristående, tillsammans med befolkningens tillväxt av digital kompetens, digitaliseringen av företag och offentlig förvaltning, är ett av de fyra huvudelementen i programmet “”, som presenterades hösten 2021, de planerade digitaliseringsmålen som EU planerar att uppnå 2030.
När det gäller infrastrukturutveckling utgår Europeiska unionen från det faktum att 2030 ska alla invånare ha tillgång till Internet med en minsta bandbredd på 1 gigabyte per sekund, vilket kommer att uppnås efter full implementering av 5G-teknik.
Samtidigt förväntas snabba framsteg när det gäller spridningen av digital kompetens bland europeiska samhällen. Grundläggande färdigheter inom detta område (som att söka information via Internet, kommunicera via elektroniska kanaler, skapa digitalt innehåll, säkerställa säkerheten för egen data, förmågan att aktivt använda Internet, inklusive att göra inköp eller använda finansiella tjänster) bör vara behärskas av 4 av 5 invånare i EU-länder.
Dessutom bör det till 2030 finnas minst 20 miljoner IT-specialister i EU-länderna. I ekonomin måste minst 75 % av företagen behärska teknikerna för molnlagring och databehandling, artificiell intelligens (AI) och elektroniskt informationsutbyte (BIG-Data).
Inom området för digitalisering av offentliga tjänster inkluderar listan över huvudmål till 2030 full tillgång online, full tillgång till journaler och betydande täckning (minst 80%) av befolkningen med digitala identifieringssystem.
För att genomföra alla dessa mål planerar EU-kommissionen att spendera 127 miljarder euro, eller 26 % av den totala budgeten, som avsätts för att finansiera de åtgärder som tillhandahålls av det alleuropeiska projektet “”.
(DESI), som publiceras regelbundet av Europeiska kommissionen sedan en tid tillbaka, syftar till att ge en uppfattning om hur avancerade enskilda EU-länder är när det gäller att implementera denna digitala strategi.
Genom DESI har EU följt digitaliseringens omfattning sedan 2014, och nu ökar betydelsen av detta index avsevärt. Resultaten av den senaste DESI-mätningen, som publicerades i slutet av juli 2022, visar att EU-länderna fortfarande har mycket att göra mot digitaliseringen av ekonomin, samhället och offentlig förvaltning.
DESI illustrerar bland annat tydligt att även bredbandsinternet inte längre räcker för att nå digitaliseringsmålen. Enligt de senaste uppgifterna har alltså endast 54 % av EU-invånarna i åldrarna 16 till 74 år skaffat sig åtminstone de grundläggande digitala färdigheter som nämns ovan. Och målet på 80 % för 2030 är fortfarande väldigt långt borta.
Europeiska länder saknar också specialister inom den digitala ekonomin. År 2021 ökade de med cirka 500 000, men bristen på IT-arbetskraft är 9 miljoner.
På grund av bristen på kvalificerade specialister är europeiska företag mycket långsamma med att ta till sig digital teknik. Teknikbaserade lösningar (AI) används av endast 8 % av dem, och inte mer än 14 % arbetar med BIG-Data. Den värsta situationen i detta avseende är för små och medelstora företag.
Den digitala infrastrukturen håller inte heller jämna steg med efterfrågan. De fiberanslutningar som behövs för att möjliggöra 5G-teknik är för närvarande endast tillgängliga för hälften av de europeiska hushållen.
De mest digitalt avancerade länderna i norra Europa är Finland, Danmark, Nederländerna, Sverige, Irland och Estland. Liksom Malta överstiger deras DESI-index 60, med genomsnittet för EU-länderna 50,3.
