Vid förra årets (den sista matchen i American Football League) kostade en video av liknande längd inte mycket mindre – “bara” 6,5 miljoner dollar.
Det vill säga, under året har detta “annonsutrymme” stigit i pris med cirka 7,7%, och om du subtraherar inflationstakten från denna siffra verkar det inte vara någon prishöjning.
Låt oss påminna er om att enligt officiella uppgifter uppgick konsumentinflationen i USA i december till 6,5 % på årsbasis. I januari sjönk den enligt expertuppskattningar med största sannolikhet till 6,2 % (den exakta siffran publiceras häromdagen).
I reala termer har alltså reklamtiden på Super Bowl-sändningen stigit i pris med endast 1-1,5 % under året.
Prisuppgången de senaste två åren har redan varit mer märkbar. Till exempel förra året kostade samma 30 sekunders reklamtid på Super Bowl 5,5 miljoner dollar, vilket i dagens priser motsvarar cirka 6 miljoner dollar.
Jämfört med 2021 har följaktligen annonseringstiden stigit i pris med mindre än 17 %. Men det finns en nyans: förra året sänktes reklampriserna på Super Bowl-sändningen på grund av pandemin.
Men under de senaste 20 åren, som vi ser, har annonseringstiden i Super Bowl ökat i pris flera gånger. 2002 kostade en 30-sekunders reklamfilm 2,2 miljoner dollar idag, det är cirka 3,6 dollar, justerat för inflation. Totalt sett kostar reklamtiden i slutspelet i US National Football League nästan 100 % (94,4 %) mer än 2002, det vill säga nästan det dubbla.
Här skulle det vara lämpligt att påminna om en av de mest kända reklamfilmerna i Super Bowl, nämligen annonsen för Apple-datorer 1984. Då kostade ett 60-sekunders klipp Apple 1 miljon spänn, d.v.s. företaget betalade 500 000 dollar för en halv minut.
I dagens dollar är det cirka 1,4 miljoner dollar Så idag skulle Apple betala flera gånger mer för samma annonsutrymme i reala termer, justerat för inflation sedan 1984.
Man tror att den betydande verkliga ökningen av kostnaden för Super Bowl-annonsutrymme under de senaste decennierna främst beror på den ökade köpkraften hos den amerikanska konsumenten. Vilket i sin tur är baserat på USA:s “teknologiska genombrott” och den enorma tillväxten i produktiviteten hos amerikanska företag, vilket ledde till en reell ökning av priserna på tillgångar som aktier och fastigheter, utvecklingen av internationell handel och globalisering, samt… en ökning av skulden.
